Kroppens reningsverk

I vår kropp har vi normalt två njurar. Hos vuxna är de ungefär lika stora som en knuten hand och har en form som liknar en böna. Deras främsta uppgift är att rena blodet bland annat genom att filtrera bort olika slaggprodukter som bildas vid ämnesomsättningen och att balansera salter och vätskor i kroppen. Det är i miljontals små kärlnystan, glomeruli, som filtreringen sker. Varje dygn filtrerar våra njurar omkring 1500 liter blod, och som restprodukt bildas urin. Njurarna bilder cirka 2 liter urin per dygn och spelar även en viktig roll när det kommer till att reglera kroppens blodtryck, kalkbalans och kroppens pH. Därtill är det dessutom njurarna som stimulerar benmärgen till att producera röda blodkroppar. Njurarna har en enorm reservkapacitet. Det är först när njuren har förlorat mer än 90-95 procent av funktionen som en patient blir i behov av dialys eller en transplantation.

Orsaker till njursvikt

En person som är på väg att bli njursjuk känner oftast inte till det i början, men de första symptomen brukar i regel vara trötthet. Andra vanliga symptom är att man kan tappa aptiten, må illa, få huvudvärk, uppleva klåda och krypningar i benen.

Njursvikt kan vara både akut eller kronisk och kan orsakas av många olika sjukdomar som exempelvis:

  • En kronisk njurinflammation.
  • Njurens kärl förstörs över tid.
  • Njursvikten orsakas av högt blodtryck.
  • Njursvikten orsakas av upprepade och kroniska urinvägsinfektioner.
  • Ärftliga sjukdomar eller medfödda missbildningar av njurarna.
  • Förgiftningar, exempelvis orsakade av svampar eller kemikalier.

De flesta sjukdomarna drabbar båda njurarna ungefär lika mycket. När njurarnas funktion sviktar ansamlas slaggprodukter i kroppen och man blir urinförgiftad.

Transplantation av njure

När njurarna har slutat att fungera är en transplantation av en ny njure det bästa behandlingsalternativet, eftersom det innebär att patienten inte behöver rena blodet via dialys. Vanligtvis kommer njuren från en avliden givare. I dessa fall är väntetiden på en njure lång, den kan vara ända upp till tre till fyra år. I en tredjedel av alla njurtransplantationer doneras dock njuren från en levande närstående, till exempel från en förälder eller ett syskon. Att donera en njure medan man ännu är i livet är nämligen fullt möjligt, då den andra njuren har kapacitet att rena blodet själv. Fördelarna med en levande besläktad givare är att väntetiden blir kortare, transplantationen kan planeras och risken för avstötning är mindre.

Operation

Vid en njurtransplantation placeras inte den nya njuren på samma ställe som njurarna normalt sitter på. Istället opererar man in njuren nertill i buken strax ovanför ljumsken. Njurens blodkärl ansluts först och därefter kopplas urinledaren till urinblåsan. Operationen tar vanligtvis två till tre timmar och de gamla njurarna får nästan alltid sitta kvar.

Resultat

Idag är resultaten efter en njurtransplantation mycket goda och de flesta patienterna kan återgå till ett helt normalt liv. Livskvalitén efter transplantationen förbättras också avsevärt, framför allt då patienten inte längre behöver genomgå dialys.

Behandling av njursvikt

Om njurarna har slutat att fungera överlever man inte utan behandling. De två möjliga behandlingsalternativen är dialys eller transplantation.

 

Dialysbehandling

Dialys innebär att blodet renas på konstgjord väg. Behandlingen förekommer i två huvudformer som kallas för bloddialys och bukhinnedialys.

 

Bloddialys (HD)

Vid en bloddialys, som också kallas för HD – hemodialys, renas blodet via ett filter i en speciell apparat som avskiljer överskottet av slaggprodukter, salter och vätska. Denna typ av behandling ges vanligtvis på sjukhuset och tar normalt fyra till fem timmar. Den njursjuke patienten upprepar den här behandlingen minst tre gånger i veckan.

 

Bukhinnedialys (PD)

Vid en bukhinnedialys, även kallad påsdialys eller PD – peritonealdialys, fylls patientens bukhåla med omkring två liter dialysvätska via en inopererad slang, flera gånger per dygn alternativ med en nattmaskin. Genom bukhinnans blodkärl utväxlas sedan överskottet av slaggprodukter, salter och vätska från blodet till dialysvätskan och fungerar på så sätt som ett filter. Denna typ av dialysbehandling sköter patienten själv och han/hon byter vätska fyra till fem gånger per dag.
Många av de patienter som lider av njursvikt klarar sig bra under dialysen, medan andra mår sämre. Behandlingen upplevs även av många som obekväm och tidsödande.