Har du en levande donator som inte matchade dig? Vill ni delta i njurbytesprogrammet? Läs mer nedan och se längst ner för kontaktuppgifter!

 

Innan en levande donator kan bli aktuell görs alltid noggranna undersökningar för att ta reda på om givaren är lämplig för en njurdonation. En levande donator måste vara myndig, helt frisk och måste därför genomgå en rad medicinska och psykosociala undersökningar. Under denna utredning så testar man att den levande donatorn matchar mottagaren med ett antal kriterier så att den donerade njuren inte stöts bort av mottagaren immunsystem.

Det är inte alltid som en tilltänkt donator och mottagare passar ihop, exempelvis på grund av att de har olika vävnadstyper. Tidigare har man lagt ned utredningarna och patienten har istället ställts på väntelistan för att få en njure från en avliden donator. Nu kommer man i Sverige istället tillfråga både den som behöver en ny njure och den som vill donera en njure om de vill vara med i ett njurbytesprogram.

Korsvis donation

Sedan 2016 finns det i Sverige ett njurbytesprogram, något som ibland också kallas för ”korsvis donation”. Njurbytesprogrammet är ett samarbete mellan landets fyra njurtransplantationsenheter; Göteborg, Karolinska, Malmö och Uppsala. Med ett njurbytesprogram kan man i teorin lösa olika matchningsproblem, ex för vävnadstyp (HLA) och blodgrupp (ABO). Rent praktiskt kommer det Svenska njurbytesprogrammet dock till en början främst vara tänkt hjälpa immuniserade patienter (patienter som har antikroppar riktade mot donatorns vävnadstyp).

Exempelvis kan en mottagare (D1) vara immuniserad mot sin donator (M1) men inte mot donatorn i ett annat par (D2 och M2) med motsvarande matchningsproblematik. Donatorerna kan då byta plats med varandra, s.k. ”korsvis donation”. Donator 1 ger då en njure till Mottagare 2 och Donator 2 ger en njure till Mottagare 1.

Gubbar-rosa-svart-njurbyte-text

Vävnadstyp

Varje människa har en specifik vävnadstyp, även kallad HLA-typ. I vissa fall händer det att den som ska få en njure har utvecklat antikroppar mot andra människors vävnadstyper. För att undersöka detta tas ett blodprov som kallas korstest, eller cross match. Prover tas både under utredningen och före planerad transplantation. Det är när detta test inte matchar som man kan vara aktuell för njurbytesprogrammet.

 

Njurbytesprogram 

Genom att matcha levande njurdonatorer med andra personer än dem de ursprungligen tänkt donera sin njure till hoppas man nu kunna öka antalet njurdonationer i Sverige.

Om både mottagare och donator väljer att delta i programmet, och efter en noggrann utredning bedöms som lämpliga att delta, registrerar sjukvårdspersonalen vid någon av landets njurtransplantationsenheter personerna i ett särskilt datasystem. På så sätt kan matchningen av kompatibla donatorer och mottagare ske på ett säkert och effektivt sätt. Precis som inom all sjukvård råder sekretess mellan de olika deltagarna i ett njurbyte.

Förhoppningen är att man på detta sätt ska kunna öka antalet njurdonationer med levande donatorer med tio procent, enligt en försiktig beräkning. Det skulle innebära att man skulle kunna genomföra cirka 15-20 fler njurtransplantationer varje år.

– Det kanske inte låter som en stor ökning men det betyder oerhört mycket för dem som står på väntelistan för en ny njure. Det är även fördelaktigt att få en njure från en levande donator eftersom njuren då är i lite bättre skick än en njure från en avliden donator. Samtidigt innebär fler donationer med levande donatorer att det blir färre personer på väntelistan för en njure från en avliden donator och att väntetiden därmed kortas, säger Per Lindnér, verksamhetschef för transplantationsavdelningen på Sahlgrenska Universitetssjukhus.

Utbytesprogrammet för njurar från levande donatorer bygger på ett samarbete mellan alla transplantationscenter i Sverige. Att få till ett nationellt samarbete har varit nödvändigt för att kunna få ihop en tillräcklig mängd med patienter till programmet. Tills att njurbytesprogrammet startar till hösten 2016 pågår ett arbete med att ta fram gemensamma regler och anvisningar för hur utbytena ska gå till rent praktiskt.

Man har i början av 2016 börjat identifiera möjliga donatorer och mottagare som ska vara med i utbytesprogrammet. På sikt kan njurbytesprogrammet komma att innefatta även andra länder i Skandinavien, något som skulle kunna öka möjligheterna att finna lämpliga njurbyten ytterligare.

 

Om DU är intresserad av att anmäla ditt intresse eller att få veta mer om njurbytesprogrammet och korsvisa donationer, kontakta Din njurmedicinska läkare eller någon kontaktperson för det Svenska njurbytesprogrammet (se nedan).

Det går även att maila oss på njurbytesprogram@levandedonation.se så kan vi på MOD hjälpa Dig att komma i kontakt med rätt person eller avdelning.

 

Kontaktpersoner:  

Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Per Lindnér, överläkare, per.lindner@vgregion.se, 0705-548400
Lars Mjörnstedt, överläkare, lars.mjornstedt@vgregion.se
Marie Felldin, överläkare, marie.felldin@vgregion.se
Ulla-Maj Anderson, njurkoordinator, ulla-maj.andersson@vgregion.se, 031-3427040

 

Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Lars Wennberg, överläkare, lars.wennberg@karolinska.se 08-5858 2554, 073-699 4949
Anne-Karin Asperheim, njurkoordinator 08-5858 7977, 073-699 49 36

 

Skånes Universitetssjukhus, Malmö

Ragnar Källén, överläkare, ragnar.kallen@skane.se 040-333747

 

Akademiska Sjukhuset, Uppsala

Helen Malm, överläkare, helen.malm@akademiska.se 018-611 31 16,
Catharina Gelin, njurkoordinator, catharina.gelin@akademiska.se