NWT: Överläkaren Lars Weiss har behandlat njursjuka på Centralsjukhuset i Karlstad i över 30 år

Världsnjurdagen. I över 30 år har Lars Weiss haft ”världens roligaste jobb” – som överläkare på njurmedicinkliniken i Karlstad. Han var med och byggde upp verksamheten som i dag är landets tredje största enhet. – Att patienten får behålla samma doktor är viktigt.

Trötthet, illamående och klåda.

Det är vanliga symptom för ett dolt folkhälsoproblem som växer – nedsatt njurfunktion. Var tionde svensk drabbas av någon form av njursjukdom.

På internationella njurdagen uppmärksammas ”den tysta sjukdomen” i Värmland, med öppet seminarium och erbjudande om blodtryckstest vid sjukhusentrén på torsdagen.

Svårupptäckt

Tidig upptäckt skulle innebära stora vinster i minskat lidande och vårdkostnader.

– I samband med världsnjurdagen kommer vi att betona vikten av förebyggande och inte minst tidig behandling för att förhindra utvecklingen av njursvikt. Det är en sjukdom som kommer smygande och är svår att upptäcka, det är därför den kallas för den tysta sjukdomen, säger Anna-Karin Larsson, verksamhetschef vid njurmedicinkliniken i Karlstad.

Hon talar varmt om kliniken i Karlstad och dess hängivna personal – inte minst Lars Weiss, överläkaren som var verksamhetschef mellan 1992 och 2013:

– Lars har lagt ner ett fantastiskt arbete och var den som byggde upp och utvecklade verksamheten från början. Nu har filialen i Torsby funnits i tio år och i november startar en ny dialysmottagning i Arvika. Anställningsintervjuerna är klara och avdelningschefen har anställts, säger Anna-Karin Larsson.

Antalet dialysbehandlingar i Värmland förra året var 17 887 stycken.

En ansvarig doktor

Karlstadsbon Lars Weiss bestämde sig redan som 12-åring, hemma i Säffle, för att bli doktor:

– Jag har alltid varit intresserad av naturvetenskap och biologi, säger överläkaren.

I över 30 år har han behandlat värmländska patienter och följt dem noga. Han försöker alltid vara så rak och ärlig som möjligt, även om sanningen svider.

– En patient ska ha en ansvarig doktor och behandlas av samma doktor. Det systemet införde vi redan på 1980-talet på kliniken i Karlstad. Jag tror inte på landstingets devis ”alla patienter är allas patienter”. Kontinuitet och lång uppföljning uppskattas av patienterna, säger han.

I proportion till befolkningen har värmlänningarna lyckats få många njurtransplantationer genomförda i Uppsala, konstaterar han. Cirka 190 hittills. I 30-40 procent av fallen är donatorn en släkting eller vän.

Ökad livskvalitet

Om ingen levande givare finns får man stå på väntelista för en njure från en avliden givare. Väntetiden kan då ta uppemot två år, beroende på blodgrupp.

– I dag finns mediciner som gör att njuren inte stöts bort, även om givaren inte har samma blodgrupp som mottagaren. En transplantation ger ökad livskvalitet och innebär en besparing, eftersom en dialyspatient kostar cirka 500 000 kronor per år. Många är för gamla och hjärtsjuka för att bli njurtransplanterade. Medelåldern ligger på 65 år för den som startar dialysbehandling. Hälften av dem har diabetes, högt blodtryck och åderförkalkningssjukdom i njurarna, säger Lars Weiss.

Förutom bloddialys, som innebär fyra timmars ”reningsprocess” tre dagar i veckan på mottagning, finns även påsdialys, som patienten kan sköta i hemmet. Då fylls bukhålan först med dialysvätska via en inopererad platslang. Den egna bukhinnan används som dialysfilter. Vätskan byts sedan ut nattetid, eller fyra gånger per dygn.

– Vi har ungefär 15 patienter med påsdialys i Karlstad, säger Lars Weiss.

Bloddoping

Vid 67 års ålder har Lars Weiss lite svårt att slita sig från sitt yrkesval, trots att han formellt gick i pension för två år sedan.

– Jag valde verkligen rätt jobb. Det är för roligt att sluta helt, så jag går in när det behövs. Dessutom föreläser jag mycket. Förutom i Sverige och Europa har jag bland annat föreläst i USA och Indien, säger han.

På söndagseftermiddagen var Lars Weiss inbjuden till Njurförbundet i Värmlands årsmöte, dels för att avtackas, dels för att föreläsa om viktiga upptäckter.

Alltifrån bloddoping till läkemedel för transplanterade togs upp.

– En av de viktigaste upptäckterna för njursjuka är bloddoping. Förr var de ofta frusna, orkeslösa och bleka i ansiktet och hade väldigt lågt blodvärde. Med hjälp av bloddoping uppnås ett nära normalt blodvärde och mycket bättre livskvalitet. En annan upptäckt som har betytt mycket är läkemedel med ursprung i lavar från Norge, Japan och Påskön, som har gjort att nio av tio njurar överlever ett år efter en transplantation och även långtidsöverlevnaden av njurarna har kraftigt förbättrats. 1980 överlevde bara hälften av njurarna efter ett år, säger Lars Weiss.

Rörande fall

Det är inte bara äldre som drabbas av njurproblem. Lars Weiss har även mött många yngre patienter. Vissa fall berör mer än andra.

– Jag tänker till exempel på unga diabetiker som blir dubbeltransplanterade med både njure och bukspottskörtel. De får ett nytt liv och slipper både insulinsprutor och livslång dialys. Det är också roligt att kunna bota svår inflammatorisk njursjukdom med hjälp av cellgifter och kortison, säger Lars Weiss.

Att vara njursjuk innebär mycket läkarkontakt och tidsödande behandlingar. För en del patienter blir det också långa resor.

– Det var som en patient från Stöllet sa en gång innan filialen i Torsby startade: ”Det är vackert i Värmland, men inte så vackert att jag vill se det tre gånger i veckan.”

 

Publicerad i NWT

Text: Åsa Eneljung