P4 Dokumentär: Jakten på den fjärde njuren

Filip är vid liv tack vare dialysen. Nu behöver han en ny njure, för fjärde gången. Elena har tagit ett ovanligt beslut för att hjälpa sin vän. Hon vill ta reda på om hon är en match för att donera.

Filip behöver en fjärde njure. Ska det bli Elenas? Foto: Annizeth Åberg

Idag är Filip 32 år och bor med sin sambo, hennes barn och en dialysmaskin som tar upp en stor del av hans liv.

– Man blir så mycket en sjuk identitet. Det tar upp så mycket tid, så mycket ork. Det känns ofta som att det är det man gör, man går i dialys och sover, berättar Filip.

Hans vän Elena har följt med honom till kliniker och på sjukhusbesök, hon ser det som ett sett att umgås. Men under tiden har hon också kommit fram till att hon vill göra mer, hon vill donera en av sina njurar till Filip.

Men att göra det är inget enkelt beslut, varken för Filip, Elena eller sjukvården. Vad händer med vänskapen om de är en match? Hur blir det om det inte går?”

 

Filips blod måste renas åtta timmar varannan natt. Foto: Annizeth Åberg

Engångsförpackningarna trängs på nattduksbordet. Foto: Annizeth Åberg

 

Publicerat i P4 Dokumentär.
Reportage: Annizeth Åberg, Sveriges Radio.

P4 Karlavagnen – Organdonation

Skulle du ge bort din njure?

Prins Daniel får en njure förevisad av docent och överläkare Annika Wernersson under prinsens besök på Njur- och transplantationsklinikerna vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. Han har själv en donerad njure. Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT

I förra veckan var det donationsvecka i Sverige. Och i kväll i Karlavagnen vill vi prata om det där med att donera organ eller att leva med ett donerat organ. Kanske är det så att någon i din närhet har donerat eller fått organ, det vill vi höra om i så fall.

Idag väntar 845 personer på att få organ. Bristen på organ gör att cirka 50 personer av de som köar för ett organ hinner dö varje år. Flest väntar på njurar, 671 stycken.  En enda donator kan rädda livet på upp till åtta personer.

Hur ser du på det där med organdonation, är det något du redan bestämt dig för eller tvekar du? Och vad är det i så fall som gör att du tvekar?

Sverige ligger högst i Europa när det gäller befolkningens vilja att donera organ, 85 procent av befolkningen är positiva till att donera sina organ efter sin död. Trots det ligger Sverige lågt gällande antalet genomförda organdonationer. Man kan ju undra varför?

Ehsan Noroozi är med dig i studion i kväll, med start 21.40. Slussen öppnar klockan 21, och numret är 099-110 90. Du kan också mejla oss på karlavagnen@sverigesradio.se, eller skriva på twitter eller instagram @P4Karlavagnen.

 

Publicerat i P4 Karlavagnen.

Programledare: Ehsan Noroozi, Sveriges Radio.

Ny metod för matchning av njurar

En ny databank på Akademiska sjukhuset ska para ihop patienter med njurdonatorer. Förhoppningen är att korta tiden för njurtransplantationer. – På det sättet kan de få en andra chans, säger chefskirurgen Helene Malm.

ska%cc%88rmklipp-2016-10-31-15-51-13

När en patient behöver en ny njure kan det ibland vara aktuellt att en levande familjemedlem eller annan anhörig donerar en njure. Men ibland kan inte patienten ta emot den njuren eftersom det bildas för mycket antikroppar. Då måste man börja se sig om efter en ny lösning.

För ungefär ett år sedan startade ett nytt projekt på bland annat Akademiska sjukhuset. Tanken är att matcha ihop par av patienter och donatorer med andra par av patienter och donatorer.

– På det sättet kan de få en andra chans, säger Helene Malm, chef för transplantationskirurgi på Akademiska sjukhuset.

Matcha ihop i hela Sverige

I en databank läggs information in om personer som väntar på njurtransplantation och om donatorer. Målet är att matcha ihop personer i olika delar av Sverige på ett nytt sätt.

– Med en levande donator har man fortfarande lite bättre resultat än med en avliden donator, även om skillnaderna minskat med åren. Framför allt är det ju en planerad operation, så att det blir lättare för personerna att planera sitt liv.

DONATION

Mellan 10-16 oktober pågår den årliga Donationsveckan som Socialstyrelsen tagit initiativ till för att få fler att ta ställning till donation.

Njure är det organ som flest väntar på.

671 personer i Sverige väntar på att genomgå en njurtransplantation och på Akademiska rör det sig om ett hundratal.

Källa: Akademiska och Socialstyrelsen

 

Publicerad i SVT Nyheter Uppsala.

Reporter: Julia Carlbaum, SVT.

En fråga om liv och död

Donationsveckan – för att få fler att ta ställning

Johan Lavén fick en ny njure för 24 år sedan. Nu börjar statusen på den donerade njuren bli sämre och inom två år skulle han behöva genomgå en ny njurtransplantation. Det som oroar Johan är att bristen på donatorer gör att väntetiden på att få en ny njure är cirka fem år.
Johan Lavén.

Som artonåring var Johan Lavén som vilken kille som helst, han var en ambitiös student, han spelade fotboll och umgicks med kompisar.

Men något stod inte rätt till. Han blev skadad allt oftare när han spelade fotboll, muskelbristning efter muskelbristning kom och gick, han kände sig trött och orkeslös.

– Det började med att jag fick göra ett helt vanligt urinprov, det visade sig att jag mer eller mindre kissade socker. Ett par timmar efter provtagningen blev jag inlagd på Akademiska och de påbörjade en cellgiftsbehandling. Det var snabba ryck, säger Johan.

Riskabel väntan

Utredningen visade att Johan hade fått den ovanliga njursjukdomen Alports syndrom, som ger försämrad njurkapacitet och som sedan sakta leder till njursvikt och det oundvikliga – njurtransplantation.

– Först letar man ju efter en lämplig donator inom familjen. Mamma och pappa ville ju ställa upp, men ingen av deras njurar passade. Väntetiden på en njure då, för 24 år sedan var ungefär tre till fyra år och eftersom jag var i så dåligt skick var det en riskabel väntan. Då började läkarna titta på om brorsan var en lämplig donator, det var han, men han var egentligen för ung för att genomgå en njurtransplantation.

Livet tillbaka

Ett år senare fick Johan sin brors ena njure och livet kunde börja på nytt. Sex månader efter operationen började Johan läsa in gymnasiet på Komvux.

Livet återgick sakta till det normala, han utbildade sig till sjuksköterska, träffade sin fru och fick en dotter.

– Det var ju ett stort beslut att ta som ung, brorsan fick genomgå mycket, men han såg ju hur jag mådde. Jag tänker på det ofta, att min bror gav mej livet tillbaka, det är en otrolig gåva, säger Johan.

Nu har det gått 24 år sedan Johan genomgick sin njurtransplantation. Det är ovanligt att en transplanterad njure kan fungera så bra som den gjort i så många år, berättar Johan.

Lång kö

De senaste kontrollerna som Johan genomgått visar att den donerade njuren börjar visa tecken på att få en allt sämre funktion.

Även fast Johan av naturen är en positiv person och är glad över varje dag som han är frisk, oroas han ändå över framtiden.

Inom två år skulle Johan behöva en ny njure, men problemet är att väntetiden i dag för att få en ny är cirka fem år.

– Jag borde egentligen må sämre än vad jag gör, men faktum kvarstår – jag behöver en ny njure så småningom. Kön är lång och det är många som väntar på att få ett organ, inte bara jag. Det finns för få listade donatorer i Sverige, det borde vara fler.

Snabba beslut

Som anestesisjuksköterska har Johan varit nära händelserna när beslut om en hjärndöd patients organ kan användas för donation.

Har inte patienten gjort ett aktivt val sedan tidigare på ett så kallat donationskort är det upp till anhöriga att fatta det svåra beslutet. Då handlar det om snabba beslut.

– När en nära anhörig befinner sig i ett sådant tillstånd är det ju svårt att ta rationella beslut om en eventuell donation av organ, då är man ju mitt i en krissituation. Att ställas inför ett sådant beslut som dessutom måste fattas inom 24 timmar är tufft. Min erfarenhet säger mej att det allt för ofta blir ett nej i en sådan situation. Alla borde fylla i ett donationskort, då lämnar man inte ett sådant svårt beslut till någon annan, då gör man det aktiva valet själv. Det räddar liv och dina anhöriga slipper ta ett beslut åt dig vid en krissituation.

Donationsveckan

I torsdags var det Europeiska donationsdagen och syftet med den är att uppmärksamma organ- och vävnadsdonation på flera ställen i Europa. I Sverige hade lokala sjukhus, patientföreningar och ideella organisationer anordnat olika aktiviteter under Donationsveckan, som ägde rum mellan 7 och 13 oktober. Detta skedde för fjärde året i rad. Syftet med Donationsveckan är att öka kunskapen om organ- och vävnadsdonation och vikten av att ta ställning.

 

Publicerad i Enköpingsposten.

Text och bild: Magnus Eriksson, Enköpingsposten.

Knappt två av tio redo att donera organ – nu satsas det på donationsvecka

Många vill donera organ men allt för få har gjort sin vilja tydlig. Bara 15 procent av Sveriges befolkning har anmält sig till donationsregistret. Den här veckan har det därför lagts extra fokus på donationsfrågor.

Marie Löfgren, som fick en njure av sin man Per, tror fler hade anmält sig till donationsregistret om de haft bättre kunskap.

Den här veckan driver Socialstyrelsen en donationsvecka. Genom att ge allmänheten bättre kunskap vill man att fler människor tar ställning för organ- och vävnadsdonation. Tidigare år har denna vecka gjort att mångdubbelt fler personer tagit ställning till organdonation jämfört med en vanlig vecka.

Just nu väntar närmare 850 människor på en organtransplantation i Sverige. Men då få har gjort sin vilja känd och många sjukhus inte jobbar strukturerat med frågan går potentiellt livräddande donatorer förlorade. Föreningen Mer organdonation, MOD, säger att det statistiskt sett dör en person i veckan på grund av att behovet av organ är större än antalet organdonationer.

– Det är en komplicerad fråga som det pratas för lite om och där det behövs information. Var tredje svensk vet inte hur man tar ställning och det finns brister inom vården. Risken finns att läkare inte tar upp frågan med anhöriga eftersom de har för lite kunskap och utbildning, säger Emma Dalman som är kommunikationsansvarig på MOD.

Läs även: Nu tickar ett nytt hjärta i Lovisa

Hade fler gjort sin vilja känd och sjukvårdenen jobbat mer aktivt med frågan kunde väntetiden för de som behöver nya organ minska och liv räddas menar man på MOD. Trots att över 200 000 anmält sig till donationsregistret de senaste tre åren är det fortfarande bara 15 procent av befolkningen. Samtidigt visar en färsk undersökning att 85 procent av sveriges befolkning är positiva till att donera sina organ efter döden.

– Jag tror fler hade anmält sig om de visste hur det går till och att det inte har någon betydelse hur gammal man är, säger Marie Löfgren i Ljusdal som själv fick en njure av sin man för tolv år sedan. Nu är hon en av de som hjälper till att sprida kunskapen om donationer.

Fakta organdonationer

2015 transplanterades 765 organ i Sverige, vanligast var njurar

Väntetiden för en ny njure är 3-4 år i Sverige

En avliden donator kan rädda upp till åtta liv

1 565 473 svenskar stod i donationsregistret innan donationsveckan

Utöver donationsregistret kan man:

– Tala med nära och kära om sin ställning

– Fylla i ett donationskort

– Ladda ner ett digitalt donationskort

Man kan anmäla sig till donationsregistret på Socialstyrelsens hemsida

Publicerad i HelaHälsingland.se

Text och bild: Caj Källmalm, Mittmedia.

Yvonne donerade njure till sin son

Just nu pågår donationsveckan. En som vet vad det handlar om är Yvonne Härvsgård från Västerås. Hon har själv donerat en av sina njurar till sin son.

Västeråsaren Yvonne Härvsgård. Foto: Eva Kleppe/Sveriges Radio

– Vår resa började redan 2001 då vår son varit trött under en period och sökte läkare. Det togs en massa prover och man skrev en remiss till njurmottagningen. Då visade det sig att han bara hade 15 procents njurkapacitet.

Olika tester visade att Yvonne kunde bli donator till sin son, och hon tvekade inte.

– Självklart så ville jag donera en njure till min son. Jag ville liksom ge honom livet en andra gång igen.

Yvonne Härvsgård startade för något år sedan en Facebook-grupp som heter ”Vi som är njurdonatorer”.

Gruppen startade hon för att hon själv 2002 donerade en njure till sin son.

Syftet med gruppen är att delge varandra erfarenheter och stötta nya donatorer både under donationsutredningen och efter operationen.

Gruppen har idag 58 medlemmar fördelade över hela Sverige.

 

Publicerad i P4 Västmanland.

Per räddade hustruns liv när han donerade sin njure: ”Det var aldrig något snack”

Per Löfgren donerade sin ena njure till sin fru Marie för snart tolv år sedan. Ett beslut som han menar var självklart och som räddat hennes liv. I dag har de en tioårig son och lever ett relativt normalt liv, något som var otänkbart innan donationen.

Maries problem började när hon var tolv år och fick njurinflammation. Efter några kämpiga år blev hon bättre och träffade sin blivande man. Allt var bra tills 2003 då hon började må dåligt igen.

Först trodde paret att Marie blivit gravid och de gick för att kolla upp henne. Men beskedet blev inte alls som de tänkt sig.

– Läkaren sade att jag borde kolla med familjen om någon kunde donera en njure. Då hade njurfunktionen gått ned till 15 procent, berättar Marie Löfgren.

Ingen i familjen visade sig lämplig som donator men Per tvekade aldrig över att ge bort ena njuren. Som levande organdonator krävs dock inte bara att organen matchar mottagaren utan även att du är fullt frisk så att båda parter klarar transplantationen.

– Det tog ett helt år innan alla tester, samtal med kuratorer och liknande var klart. Men för mig var det aldrig något snack om att inte göra det. När man sett en person gå från att vara nästan fullt frisk till att se henne ibland inte ens kunna gå in i huset från taxin själv. Då är det självklart att man gör det, säger Per Löfgren.

I väntan på en njurtransplantation fick Marie gå på dialys under fem timmar, tre gånger i veckan. Men dialyser är påfrestande för kroppen och på slutet var hon så dålig att hon mentalt redan hade gett upp. Skillnaden nu mot före transplantationen är som natt och dag.

– Nu kan jag nästan leva ett normalt liv. Det tog egentligen bara dagar att börja vara tillbaka. Allting är naturligtvis inte rosenrött men skillnaden är enorm, säger Marie.

Marie och Per säger att det blivit som natt och dag efter operationen.

– Marie är ju fortfarande väldigt infektionskänslig och följderna av sjukdomar blir alltid värre. En vanlig magsjuka kan innebära sjukhus. Man måste tänka sig för vad man gör och utsätter sig för. Folk får acceptera att de inte kan hälsa på om de är småsjuka, säger Per.

Finns det något råd ni kan ge med era erfarenheter?

– Att be någon donera ett organ är inte som att be om en vanlig tjänst. Det är en hemsk fråga jag inte unnar någon att behöva ställa. Familj och vänner förstår inte alltid att de kan göra något men har man funderat noga och känner att det är något man är beredd att göra – fråga själv, säger Marie.

Marie tycker att Sverige har en fantastisk sjukvård men understryker att det är en krävande process så finns minsta frågetecken gör inte doktorerna det.

– Vill man inte har jag full respekt för det. Då har man åtminstone funderat, vilket är något allt för få gör, säger Per som tycker att hans donation var självklar då han hade sett processen.

– Men som död kan ens donationer rädda livet på åtta personer. Och tycker man att det är bra – berätta det då för familjen eller registrera er i donationsregistret. Allt för få vet att de behöver ta ställning för att deras organ ska kunna doneras, fyller Per i.

Publicerad i HelaHälsingland.se

Text och bild: Caj Källmalm, MittMedia

Gerd fick sin njure av en vän

För tre år sedan fick Gerd Engman en ny njure. Då hade hon varit sjuk i tre år, men hon behövde inte hamna i dialysapparat eftersom hennes vän Mary donerade en njure till henne.

– Först trodde jag inte att det var sant. Sen funderade jag på om jag verkligen kunde ta emot erbjudandet, så jag försökte spjärna emot lite faktiskt, säger Gerd Engman.

Men hennes vän Mary sa ifrån.

– Jag har pratat med mina sex syskon och de sa ”självklart ska du ställa upp! Och får du problem, så kan du få sex njurar av oss”, berättar Mary.

800 personer i akut kö

Ungefär en tredjedel av de njurtransplantationer som genomförts till och med sista september i år kom från levande donatorer. I Sverige är det över 800 personer som står i akut kö och väntar på ett eller flera nya organ. Exempelvis behövs runt 30 hjärtan, men absolut flest behöver en ny njure.

– Men nu behöver man ju inte vara levande donator. Det handlar också om att man donerar efter sin död och då kan man ju hjälpa fler människor eftersom man kan donera både olika organ och vävnader, säger Gerd Engman.

Sedan hon blev sjuk har hon engagerat sig i Njurförbundet, där hon är vice ordförande i Örebros förening.

Varför tycker du att man ska bli donator? 

– Man ger förlängda liv till människor. Människor som jag till exempel, som får problem med ett organ. Genom att jag har fått en ny njure har jag hittills fått tre år till som jag annars hade tillbringat fastlåst vid en dialysapparat eller helt enkelt dött, säger Gerd Engman.

Publicerad i SVT Nyheter Örebro.

Reporter: Ida Österberg, SVT.

Hon gav en njure och fick en ny familj

När Helene Oskarsdotters vän behövde en ny njure tvekade hon inte en sekund.

I Helene Oskarsdotters kompisgäng hade redan en vän donerat sin ena njure till en annan vän. Så 2013, när kompisen Kalle blev sjuk och behövde en ny njure, tvekade inte Helene en enda sekund.

– Du kan få en njure av mig, ringde jag och sa. Jag var helt klar med vad jag ville göra, berättar Helene.

Helene Oskarsdotter gav en njure till Kalle. Foto: David Westh/Sveriges Radio

Helene, som kommer från Lekeryd, mår i dag bra och har inga men från donationen. Hon berättar också att hon har fått en extra familj på köpet.

– Kalles familj blir ju min också, för de är väldigt rädda om mig och hur jag mår. Sen brukar han komma till mig på min födelsedag och fira, för då menar han att hans njure ju också fyller år.

 

Publicerad i P4 Jönköping.

Reportage: Karin Selldén & Therese Edin, Sveriges Radio.

P4 Jönköping – Susanne har väntat i tre år på livsviktig donation

Susanne Nilsson från Norrahammar utanför Jönköping har väntat i tre år på en benmärgsdonation.

Flera hundra personer i Sverige står idag i kö för att få organ, som kan rädda deras liv.

I Sverige är behovet stort av fler donationer. Under förra året blev 167 avlidna personer organdonatorer i landet, vilket är den högsta siffran hittills i Sverige. Ändå dog ändå 34 patienter i väntan på en donation.

Trots att svenskarna är bland de mest positiva till att donera organ i världen, är behovet större än utbudet. Idag står över 800 personer på väntelistan för ett eller flera organ.

Susanne Nilsson i Norrahammar är en av dem. Sedan hon drabbades av benmärgscancer, för nästan 10 år sedan, har hon fått transplantationer med sina egna stamceller.

Men nu räcker inte detta längre. För att överleva måste hon få en helt ny och frisk benmärg.

– De sa först att det skulle dröja en till två månader men det var inte så lätt för mig. Jag har ju väntat i tre år.

Hon fick precis nyligen besked om att hon ska få en ny benmärg.

Fotnot: På Socialstyrelsens hemsida kan du läsa mer om Donationsregistret.

 

Publicerad i P4 Jönköping.

Text och bild: Alexandra Letterfors, Sveriges radio.

Sida 1 av 912345...Sista »