Lång kö till donerat organ

Just nu står cirka 800 svenskar i kö i väntan på ett nytt organ, ett tiotal av dem är sörmlänningar. Nu, under den pågående donationsveckan, är ett bra tillfälle att anmäla sig till donationsregistret.

Viljan att donera har ökat, men behovet är fortfarande betydligt större än tillgången på organ. Förra året skedde 166 donationer i Sverige, det högsta antalet hittills.

I Sörmland har Mälarsjukhuset cirka fem donationer om året och Nyköpings lasarett en enda.

Fortfarande hinner ett antal människor i Sverige dö i väntan på organ som aldrig kommer, störst är behovet av njurar.

Ändå är de flesta svenskar välvilligt inställda till att donera, i olika undersökningar säger uppåt 85 procent ja till donation. Problemet är att de varken informerar anhöriga eller registrerar sig i donationsregistret.

– Ta ställning och gör din vilja känd. Hur du gör det spelar mindre roll. Det är lika mycket värt oavsett form, muntligt till anhörig, genom att registrera dig i donationsregistret eller ha ett ifyllt donationskort i plånboken. Det säger Karin Lind, transplantationskoordinator för sjukhusen i Mellansverige.

Donationsveckan pågår 5-11 oktober.

Av Gunilla Karlsson

Den här artikeln är publicerad i Ekuriren

Inlägget Lång kö till donerat organ dök först upp på MOD.

Jonathan, 14, dör om han inte får nya lungor

Jonathan Ivarsson är i desperat behov av nya lungor. Om läkarna inte hittar en donator inom kort kommer 14-åringen inte att överleva. Nu berättar hans pappa hur de hittar styrka i kampen.
– Vi ska klara det här även om läget är akut, säger Tommy Ivarsson.

När Jonathan Ivarsson från Hålta var fem år upptäckte läkaren att det var något fel på hans lungor. Han hade drabbats av lungfibros.
Då hade han precis kommit hem från en Sydafrikaresa med sin familj.
– Hans lungor lade av väldigt hastigt. De fungerar inte som hos en frisk människa, säger hans pappa Tommy Ivarsson.

Akut situation
Sedan dess har han och hans familj genomgått en tuff resa för att hitta en lungdonator. För tre år sedan hamnade han först i kön för att få göra en transplantation.
Trots det har man inte hittat nya lungor till Jonathan – och nu är situation akut.
– Vi har precis gått igenom två smärtsamma veckor. Vi talar om att vi måste hitta en donator väldigt snart, säger Tommy.
Jonathans hälsotillstånd gör att han måste ha syrgas och bevakning dygnet runt. Därför turas hans föräldrar om att sova på sjukhuset varannan natt.
– Det känns oerhört viktigt att ha honom nära. Det är lättare att vara på sjukhuset. Är jag hemma går jag i tankar som: ”vad händer?”.

Vad är det för drömmar han har?
– Vi har sagt att: ”Så fort du blir frisk åker vi till Sydafrika”. Han drömmer om att få lite frihet och resa. Så han kan ta igen allt han har förlorat.
För att hjälpa andra familjer har Tommy Ivarsson startat Jontefonden. Han har också en uppmaning till föräldrar.
– Det är viktigt att ta ställning kring om man ska donera organ. Ställ dig frågan: ”Är jag beredd att ta emot organ?”. Då kanske man inser att det är självklart att ge organ om det värsta händer.

Läs mer på Jontefonden

Av Gustaf Nilsson

Den här artikeln är publicerad i GT

Inlägget Jonathan, 14, dör om han inte får nya lungor dök först upp på MOD.

Helena räddades av transplantation

Sju personer donerade sina organ i Västerås förra året. Helena Lundin hade inte levt i dag utan sin nya lever. ”Jag är tacksam att han eller hon tog beslutet att så att jag kan leva”, säger hon.

Länet ligger högre än snittet för Sverige när det gäller organdonation. De som donerar motsvarar 28 personer per 1 miljon invånare. För Sverige är snittet 15. För 46-åriga Helena Lundin var transplantation räddningen. Hon är mitt livet och mår efter sina förutsättningar bra. Hon är kroniskt trött och orkar inte jobba längre – men det är inte det värsta som kan hända.

– Jag lever gott, om än ett begränsat liv. Jag kan gå en promenad på 45 minuter och jag är otroligt tacksam att jag kan leva.

Hur ser du på att någon måste dö för att du ska kunna leva?
– Jag tänker inte så. Han eller hon hade dött ändå oavsett mig och jag kunde inte påverka det. Jag tänker att döden inte var meningslös.

Hur är det då att leva med någon annans organ i sin egen kropp? Hon funderar inte så mycket på det i dag.
– Det är min lever. Det är inte makabert eller konstigt för mig.

Vet du vem som haft din lever?
– Nej. I mitt fall är det ju två personer som dött. Det jag vet är att det är från någon i ungefär samma ålder som jag.

Hon stannar alltid upp på årsdagen av transplantationen.

– Jag är ett bevis på att det gör skillnad – och jag är tacksam att han eller hon tog beslutet att jag kan få leva.

Helena Lundin har gjort två levertransplantationer. Första gången 1999 tillstötte komplikationer och hon fick göra ett nytt ingrepp 2000. Hon går på kontroller vart femte år på Huddinge sjukhus där hon blev transplanterad och får ta medicin mot avstötning resten av livet.

– Min lever är lika bra i dag som för fem år sedan och det går inte att säga hur länge den håller. Sannolikheten att jag får en cancerdiagnos eller är med om en trafikolycka är större än att något händer med levern.

Hon fick vänta fyra och en halv månad på båda sina transplantationer. Hon tänker tillbaka på den stressiga, ovissa tiden.

– I sammanhanget en human väntetid även om jag hela tiden var tvungen att vara nåbar. Man vill inte göra en transplantation, men man vet att man måste göra den eftersom man blir sjukare för varje dag. Man är livrädd i ordets rätta bemärkelse. Det finns inga alternativ.

Hon fick diagnosen Skelleftesjukan, som beror på en mutation i arvsanlaget. Hennes mamma och bror har också levertransplanterats och Helena Lundin är även anhörig. Vecka 41 är donationsvecka och hon tror att det är lättare att ta ställning när man har ett ansikte på någon som transplanterats.

– Vi är många som lever där ute som är i samma situation. En bror, en mamma, en kompis. Utan organdonation hade min pappa varit ensam i familjen för länge sedan.

Av Anders Öhlin
Den här artikeln är publicerad i VLT.

Inlägget Helena räddades av transplantation dök först upp på MOD.

Fortsatt många organdonatorer

Hittills i år har 127 avlidna personer blivit organdonatorer. Det tyder på att 2014 års siffror, som var de högsta någonsin, håller i sig. ”Att vården prioriterar donationsfrågan betyder mycket. En enda donator kan rädda livet på upp till åtta personer”, säger utredaren Josefina Meyer.

Idag startar Donationsveckan som initieras av Socialstyrelsen och pågår till och med den 11 oktober. Under veckan kommer patientorganisationer och sjukhus att informera om organ- och vävnadsdonation och vikten av att ta ställning.

Enligt färska siffror blev 127 avlidna personer organdonatorer fram till den 1 oktober i år. Det tyder på att helårssiffran kan komma att hamna omkring samma nivå som under 2014, då 166 avlidna personer blev organdonatorer.

Kan rädda många liv
Under förra året genomfördes sammanlagt 814 organtransplantationer. Hittills i år har 141 levrar, 51 hjärtan och 324 njurar transplanterats. Av njurarna kom 97 från levande donatorer.

– Fortfarande är det dock många som står i kö för ett nytt organ. För dem kan en organtransplantation betyda skillnaden mellan liv och död. Därför är det oerhört viktigt att sätta fokus på donationsfrågan och att sjukvården prioriterar verksamheten, säger utredaren Josefina Meyer.

Medgivande för donation

För att komma ifråga som donator finns ingen åldersgräns. Patienten måste dock vårdas i respirator på en intensivvårdsavdelning när döden inträffar. Personen måste också vara medicinskt lämplig och det ska finnas ett medgivande för donation. Donatorn kan antingen ha anmält sin vilja till donationsregistret, fyllt i ett donationskort eller informerat sina närstående om sin inställning till organ- och vävnadsdonation.

I dagsläget finns 1 547 845 personer i Socialstyrelsens Donationsregister.

Fakta
Transplanterade organ fram till den 1 oktober 2015.
Njurar: 324 (varav 97 från levande donatorer)
Lever: 141
Hjärta: 51
Lungor: 31
Hjärta + lunga: 1
Bukspottkörtel (pancreas) : 23
Tarm : 2
Cell-öar: 13
Fortfarande är det dock många som väntar på att få ett eller flera organ. Vid halvårsskiftet stod totalt 785 personer i transplantationskö.

Inlägget Fortsatt många organdonatorer dök först upp på MOD.

Forsatt stort behov av donerade organ

Donationsviljan i landet har ökat något. Men behovet av organ är fortfarande större än tillgången. Den 5 oktober startar den nationella donationsveckan där uppmaningen är att göra sin vilja känd. På Akademiska sjukhuset sker 15 till 20 donatorer per år. Just nu väntar ett 20-tal uppländska patienter på organ.

– I Sverige finns bara 1,5 miljoner människor registrerade i donationsregistret. I de allra flesta fall får en anhörig ta ställning till frågan om donation, säger Karin Lindh, transplantationskoordinator på Akademiska sjukhuset.

Varje år hinner ett antal människor i Sverige dö i väntan på organ som aldrig kommer. Totalt står omkring 800 personer på väntelistan, störst är behovet av njurar.

Svenskarna är, enligt olika undersökningar välvilligt inställda till att donera. Uppåt 85 procent säger sig ja till donation, men även om man som individ är positivt inställd gäller det att informera om det.

– Ta ställning och gör din vilja känd. Hur du gör det spelar mindre roll, det är lika mycket värt oavsett form, muntligt till anhörig, att registrera sig i donationsregistret eller att ha ett ifyllt donationskort i plånboken. Sådana kort finns till exempel på apotek, säger Karin Lindh.

Antalet donationer i Sverige har och brukar ligga mellan 140 till 150 stycken per år. 2014 steg antalet något till 166 stycken. Det är det högsta antal man haft någonsin.

Organdonation kan ske vid sjukhus som har intensivvårdsavdelningar med respiratorvård.
På Akademiska sjukhuset sker 15 till 20 donatorer per år. Just nu väntar ett 20-tal uppländska patienter på organ.

Inlägget Forsatt stort behov av donerade organ dök först upp på MOD.

Att donera organ väcker frågor

På måndag inleds en officiell organdonationsvecka, som genom debatter och kampanjer förhoppningsvis ska leda till att fler svenskar vill donera sina organ. I dag är köerna långa. Drygt sjuhundra patienter väntar på nya organ såsom en njure, ett hjärta, en lever, lungor eller en bukspottkörtel. Vissa hinner inte få ett nytt organ i tid utan dör.

Frågan att ge sina organ är inte okontroversiell utan behäftad med starka känslor för vissa människor. I romanen ”Alla delar av dig” utforskar författaren Charlotta von Zweigbergk känslor och tankar kring att ge bort sina organ.

Reporter Katarina Gunnarson träffar också pappan Tommy Ivarsson. Hans 14-årige son Jonathan har i tre år väntat på nya lungor.

Inlägget Att donera organ väcker frågor dök först upp på MOD.

”Man ska hedra medborgarnas önskan att donera organ”

I donationsutredningen presenteras en rad förslag som ska kunna fördubbla antalet organdonatorer. Bland annat ska vården kunna utreda samtycke före en patient avlider. Regeringens särskilda utredare Anders Milton lyfter fram patientens självbestämmande som det viktigaste i den utredning han i dag, onsdag, lämnat på socialdepartementet.

– Vi måste komma bort från tanken att man vårdar någon för någon annans skull, säger han till Dagens Medicin.

Personer som drabbas av en svår stroke med dålig prognos erbjuds i dag palliativ behandling utan respiratorvård. Det beror, enligt Anders Milton, på att Socialstyrelsen vid två tillfällen, 2007 och 2011, i brev till vården gett uttryck för att om patienten skulle läggas i respirator så skulle det vara vård för någon annans skull. Det vill säga vård för den person som i förlängningen skulle kunna få ett organ när patienten avlider.

– Det tycker vi är fel synsätt och föreslår därför lagändringar som innebär att man i stället ska se det som att man ska hedra medborgarnas önskan att donera organ.

Rent konkret föreslås en ny typ samtyckesutredning. Det innebär att när en patient i situationen ovan kommer in på sjukhus så undersöks den eventuella viljan att donera genom slagning i donationsregistret och/eller samtal med närstående. Och parallellt med palliativ vård ges även cirkulationsstabiliserande medel så att organen är i så bra skick som möjligt vid en eventuell donation.

Om utredningen kommer fram till att patienten är negativt inställd till donation avbryts den cirkulationsstabiliserande behandlingen. Om utredningen landar i att patienten är positiv fortsätter behandlingen tills dess att patienten avlider och efter det opereras aktuella organ ut.

Donationsutredningen föreslår också en lagändring för patienter som intensivvårdas och som både i journaltext och i samförstånd med anhöriga konstaterats vara bortom räddning, enligt utredaren.

Utredningen föreslår att patientens eventuella vilja att donera också här utreds och om vården finner att hen är negativt inställd så avbryts behandlingen, precis som i dag. Kommer utredningen i stället fram till att patienten är positivt inställd tas det först kontakt med en transplantationskirurg. Sedan stängs respiratorn av och om patientens hjärta slutar att slå inom en tretimmarsperiod blir patienten eventuellt aktuell för donation.

– Med de här förändringarna kan vi fördubbla antalet donatorer och då försvinner i princip kön, säger Anders Milton.

Utredningen även låtit genomföra en enkät med allmänheten.

– Den gav ett överväldigande stöd för förslagen, säger Anders Milton.

Det ska även råda en bred konsensus hos både patientföreningar och professionsföreträdare om att förslagen ligger väl i linje med de uppfattningar som finns. Ingen organisation ska enligt utredaren ha opponerat sig.

Av Jens Krey
Denna artikel är publicerad i Dagens Medicin

Inlägget ”Man ska hedra medborgarnas önskan att donera organ” dök först upp på MOD.

Om organdonation i SR Ekot

– De senaste åren har vi sett en långsam men tydlig förändring, att fler och fler kommit till insikt att sjukvården är det första steget i frågan om organdonation. Och där sjukvården måste respektera patientens vilja att få donera.

Kristina Hamreus Johnsson, intensivvårdsöverläkare på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna kommenterar Donationsutredningen som släpptes under gårdagen. Lyssna på inslaget från Ekot via länken nedan.

Inlägget Om organdonation i SR Ekot dök först upp på MOD.

Döda ska ge fler längre liv


Foto: Henrik Montgomery

Varje år dör cirka 90 000 människor i Sverige. Endast en bråkdel av de 250 personer som teoretiskt kan bli donatorer blir det. Förra året var antalet organdonatorer 166 stycken.
Samtidigt har Sverige bland den mest donationsvilliga befolkningen i Europa. I enkäter säger 80 procent av befolkningen att de vill donera organ om de skulle dö. Snittet i EU är cirka 55 procent.
För att bli donator måste patienten ligga på en intensivvårdsavdelning kopplad till en respirator och dö i en nytillkommen hjärnskada, vanligtvis stroke.

Behovet av fler organdonatorer är stort i Sverige. Nu läggs förslag på åtgärder som ska öka antalet organdonatorer rejält.
-Förslagen går bland annat ut på att de som vill bli donatorer ska få bli donatorer, säger Anders Milton, regeringens särskilde utredare.
En huvudpunkt i utredningen är att det ska bli tillåtet att vårda någon för någon annans skull, vilket det inte är i dag enligt ett direktiv från Socialstyrelsen. En döende patient får alltså inte hållas vid liv, inte ens en kortare tid, för att möjliggöra att personens organ kan tas tillvara, även om personen ifråga uttryckligen önskat det.
Det vill Anders Milton ändra på.

Efter döden
-Vi kan tänka oss en patient med en svår hjärnskada efter en hjärnblödning. Patienten kommer att dö. Som det är i dag läggs dessa patienter inte upp på intensiven utan får dö. Vi menar att det vore bättra att köra upp dessa patienter till intensiven samtidigt som patientens vilja att donera organ utreds. Om han eller hon vill donera blir det en operation, om inte avbryts behandlingen, säger Anders Milton.
Tanken är att operationerna ska genomföras efter att döden inträffat och först när hjärnan därefter förlorat alla sina funktioner.
I många andra länder gör man just så. I exempelvis Storbritannien väntar man 15 minuter efter det att hjärtat slutat slå, för att försäkra sig om att det inte spontant vaknar till liv igen.
Dubbelt så många
I så fall, menar Anders Milton, skulle antalet personer i Sverige som teoretiskt kan bli organdonatorer fördubblas, från dagens 250 till drygt 500.
-I dag väntar 700 svenskar på ett nytt organ och varje år dör 30-50 svenskar på grund av organbrist.
Men en ny praxis kräver att lagen ändras ”på några punkter”.
-En sådan ändring brukar ta 1,5 år – om allt går som på räls, säger Anders Milton.

Den här artikeln är publicerad i GöteborgsPosten

Inlägget Döda ska ge fler längre liv dök först upp på MOD.

”Utan Lars hade jag aldrig överlevt”

Fredrik Eng, 45 (till höger i bild), höll på att dö till följd av en allvarlig sjukdom. Då bestämde sig kompisen Lars Johansson, 46, för att rädda hans liv.
– Om inte Lars hade donerat sin njure till mig hade mina barn inte haft en pappa i dag, säger Fredrik.

De har hängt ihop sen barnsben – och gjort allt tillsammans. Men vänskapen hade kunnat få ett abrupt slut, om inte Lars bestämt sig för att donera sin ena njure till Fredrik.

Det var för fem år sedan som Fredriks njurar kollapsade, till följd av långvarig diabetes och högt blodtyck. Småbarnspappans tillvaro ändrades över en natt.
– Plötsligt kunde jag inte kissa och jag fick börja med dialys, var fjärde timme, berättar han.

Sjukdomen begränsade Fredriks liv och möjlighet att vara den pappa han alltid varit, men det skulle bli värre.
– Efter ett tag drabbades jag av bukhåleinflammation och blev riktigt dålig, fortsätter Fredrik och får tårar i ögonen när han berättar att han trodde att livet var på väg att ta slut.

Mitt emot honom, på en vägkrog strax utanför Falköping, sitter Lars Johansson – Fredriks bästa vän och hjälte. Lars som levt hela sitt liv i skogen och ser sig själv som en enkel man, säger att Fredrik alltid funnits där för honom – och att beslutet att donera var lätt.
– Jag har förlorat två släktingar i njursjukdomar, jag vet att det kan gå riktigt illa, säger han.

När Lars bestämt sig knackade han på hemma hos sin sjuke vän, och slog sig ned i soffan. Fredrik minns samtalet ordagrant:
– Lars sa att jag alltid ställt upp för honom och att han ville göra något för mig, därför ville han ge mig sin ena njure.

Fredrik skakar på huvudet när han berättar.
– Jag började gråta och sen gick jag runt i cirklar och sa ”om du är så jäkla dum får du skylla dig själv.”

Lars ler mot sin bästa vän och säger:
– För mig var det självklart. Varför skulle jag inte hjälpa honom, om jag kunde?
En dag senare åkte Fredrik till sjukhuset och berättade att han hade en donator – och därefter påbörjades en årslång transplantationsutredning.

Lars fick hela tiden möjlighet att backa ur – men han stod fast vid sitt beslut. Han skulle ge Fredrik möjlighet att leva vidare.

När bägge fått tummen upp och det stod klart att Lars skulle kunna donera till Fredrik, drabbades Fredrik plötsligt av en allvarlig lunginflammation som höll på kosta honom livet. Då var hans barn tre och fem år gamla.

Och allt verkade nattsvart igen.
– Men på något konstigt sätt klarade jag mig och vi kunde till slut genomföra transplantationen.

Den 11 december förra året skrevs Lars och Fredrik in på Sahlgrenska, och låg bredvid varandra i varsin säng.
– När jag låg där tänkte jag på alla år. Vi har ju gått i lekskolan tillsammans, rest ihop, vi fiskar tillsammans, ses över middag. Att ha en sån fin vän som Lars gör mig än i dag tårögd, säger Fredrik, och fortsätter:
– Mina barn hade inte haft en pappa i dag, om det inte hade varit för Lars.

Tio timmar efter att kompisarna skrivits in på sjukhuset vaknade Fredrik. Han hade då tre njurar. Två som sedan länge slutat fungera, och en frisk. Lars vaknade upp med en njure. Efter en tids återhämtning repade sig bägge och ett halvår efter transplantationen är Fredrik i dag piggare än någonsin, och slipper dialys.

För att fira planerar vännerna nu att göra en längre resa tillsammans.
– Men jag får nog passa mig lite, säger Fredrik och skrattar:
– För en tid sedan berättade Lars att han hade ont i ett ben, sen skämtade han och sa ”du, jag behöver nog ett nytt ben, kan jag ta ditt?”.

Av Åsa Passanisi

Denna artikel är publicerad i Aftonbladet

Sida 7 av 10« Första...56789...Sista »