UNT: Njurtransplantation blev räddningen

För Per Edin i Enköping blev en njurtransplantation till sist räddningen och början på ett nytt liv efter att den ”okända” sjukdomen IgA-nefrit hade förstört hans egna njurar.

 

– Det känns fantastiskt bra att jag kunde få en ny njure. Först efter transplantationen insåg jag hur dåligt jag egentligen hade mått. Fast allra bäst hade förstås varit om det när jag blev sjuk hade funnits en medicin som kunnat rädda mina egna njurar, säger han.

För många som insjuknar i IgA-nefrit ger sig sjukdomen första gången till känna genom blod i urinen. Det har Per Edin aldrig haft. För honom började det med huvudvärk efter sommarsemestern 2003.

– Jag tänkte att huvudvärken skulle gå över, men det gjorde den inte. Efter att ha ätit Alvdeon i över en månad bokade jag tid hos min husläkare. Det visade sig att jag hade så skyhögt förhöjt blodtryck att jag direkt lades in på akuten vid Enköpings lasarett, berättar han.

Med ett par olika mediciner kunde blodtrycket sänkas till mer normala nivåer och, på köpet, huvudvärken försvinna. Däremot hittades ingen påtaglig orsak till varför blodtrycket rusat i höjden.

Högt blodtryck kan skada njurarna, men njursjukdom kan också vara orsak till högt blodtryck. Därför fick Per Edin en remiss till Akademiska sjukhusets njurmedicinska mottagning för vidare utredning.

– Den pågick rätt länge. Det var tydligen svårt att avgöra vilken njursjukdom jag drabbats av, men efter att man undersökt vävnadsprover från njurarna fick jag till sist diagnosen IgA-nefrit. Den sjukdomen hade jag aldrig hört talas om, säger han.

Per Edin fick veta att prognosen vid IgA-nefrit kan skilja sig kraftigt från patient till patient. För en del händer just ingenting mer, för andra fortsätter så kallade IgA-antikroppar att lagras in i njurarna tills dess att de inte längre klarar av sin uppgift att rena blodet.

Han hörde till den senaste gruppen.

– Jag fortsatte visserligen att jobba, men kontrollerna jag gick på en gång i kvartalet visade att njurfunktionen gradvis blev allt sämre. Efter sex år måste jag få regelbunden dialys för att rena blodet och efter ytterligare två år fick jag chansen till en njurtransplantation, berättar Per Edin.

Även efter njurbytet måste han ta flera mediciner, både för att hålla blodtrycket nere och för att förhindra att den transplanterade njuren stöts bort.

– Men jämfört med hur jag mådde före transplantationen är det som skillnaden mellan natt och dag. Jag är starkare och piggare, som om jag blivit tio år yngre. Och jag är mycket mer social, säger han.

IgA-nefrit är en knepig sjukdom. Ibland fortsätter inlagringen av IgA-antikroppar och förstör även den nya njuren.

– Än så länge visar dessbättre kontrollerna som jag går på jättebra njurvärden, men skulle det hända mig har jag en brorsa som är beredd att donera sin ena njure till mig, säger Per Edin.

 

Publicerad i Uppsala Nya Tidning

Text: Åke Spross