Farmors fina uppoffring räddade Alice från cancern

För snart tre år sedan drabbades 4-åriga Alice Thelin av elaktartad cancer. Läkarnas prognos var mörk – Alice skulle bara överleva om hon fick en levertransplantation. Då ställde farmor Lena upp.
– Bara hon mår bra så kan jag ta vilken smärta som helst, berättar hon.

4-åriga Alice har precis kommit hem från en lekfull dag i förskolan i Uppsala – och har fullt av planer även för kvällen.

– Jag ska baka biskvier!

Även mamma Maria Thelin, 36, är glad.

– Många saker som många människor tar för givet, som att kunna skratta, äta mat, leka. För oss är det guld värt att se henne må så bra. Hon är så lycklig, och vi är så lyckliga över att se henne, säger hon.

I september 2015 var Alice 2 år gammal och hade precis börjat på förskolan, när hon plötsligt började få problem med att äta.

Maria berättar att de till slut tvingades åka in med dottern till akuten – där de fick reda på att det fanns någonting i Alice mage som inte skulle vara där.

– Bara det inte är cancer, sa min mamma. Sedan kom det in sex personer i rummet vi satt i – och då förstod jag direkt att det var det, säger hon.

– Det var… jag börjar gråta när jag tänker på det, säger hon.

Läs hela artikeln hos Expressen.

Birgitta om organdonationen: Tacksam att jag kunde hjälpa min dotter

Birgitta har levt med oro hela livet. Hennes dotter blev sjuk när hon var två år. Nu väntar hon på ett viktigt besked.

Birgitta donerade en njure till sin dotter som varit sjuk länge. Hon känner sig tacksam över livet.

Jag och min man Magnus var med husbil i Värmland. Vi hade checkat in på en campingplats vid Vänerns strand. Jag höll på att plocka fram solstolar och bord när mobiltelefonen ringde:

– Hej, det är sjuksköterska Anna. Vi pratades vid för en månad sedan. Vi kör igång utredningen på dig så fort som möjligt. Har du semester?
– Ja, vi kommer hem nästa vecka.
– Då skickar jag en kallelse för provtagning med posten till slutet på augusti.

Läs hela artikeln i Hemmets.

Kvinnor i topp som levande njurdonatorer på Akademiska

I fjol genomfördes 110 njurtransplantationer på Akademiska sjukhuset, betydligt fler än 2007 då 65 patienter fick en ny njure. Antalet njurtransplantationer har ökat sedan millenieskiftet. Sex av tio levande njurdonatorer är numera kvinnor vilket uppmärksammas på världsnjurdagen 8 mars.

– Vi har sett en stadig ökning av antalet njurtransplantationer på Akademiska sjukhuset sedan år 2000. I dag står levande donatorer för 30-40 procent av de njurar som transplanteras. Att sex av tio levande donatorer är kvinnor beror bland annat på att kardiovaskulära sjukdomar är mer ovanliga hos kvinnor än män. Det vanligaste är att mottagaren är besläktad med donatorn, säger Vivan Hellström, kirurg som utför njurtransplantationer med levande donatorer på Akademiska sjukhuset.

Läs hela pressmeddelandet här: Akademiska Sjukhuset

”Jag vill bara att det ska bli min tur”

Rebecca Klasson var 29 år när hon blev akut magsjuk. Efter två veckor på sjukhus konstaterade läkarna att hon hade kronisk njursvikt. Nu väntar hon för andra gången på en ny njure.
– Jag hoppar till så fort telefonen ringer. Jag vill bara att det ska bli min tur, säger hon.

Tre förmiddagar i veckan går Rebecca Klasson i dialys. Det tar fyra timmar. Hon blir väldigt trött efteråt. Men behandlingen håller henne vid liv i väntan på ett nytt organ.

– Jag har ju turen att ha dialys, men de som behöver lungor, lever, ett nytt hjärta – det enda som gäller för dem är en transplantation snabbt. Vi behöver den här nya lagen som gör att folk faktiskt kan överleva. Att de kan få leva sina liv.

Läs hela artikeln i DN

Heléns gåva gav sonen Mattias livet tillbaka

När det stod klart att hennes son Mattias var allvarligt sjuk tvekade Helén inte en sekund. Hon ställde omedelbart upp som donator och hennes ena njure renar nu blodet i hans kropp.Mattias har fått dubbel anledning att tacka sin mamma för att han lever.

Kärleken och närheten mellan mor och son märks tydligt när Mattias Gyllensvaan, 34, lägger armen om sin mamma Helén Birgersson, 54.

De har något som förenar dem mer än det vanliga släktskapet mellan en mamma och hennes son. Sedan några år sitter nämligen den ena av hennes njurar i hans kropp.
– Tack vare mamma mår jag bra i dag. Jag slapp gå i åratal i dialys och stå på väntelistan för organdonation som många andra njursjuka tvingas göra, säger han.
– Jag hade ställt upp en gång till för Mattias – om jag bara kunnat, säger hon med ett leende. Det handlade ju om liv eller död för honom.

Läs hela artikeln i Allers

Kristoffer fick en ny njure i julklapp

Kristoffer Ek har haft njursvikt i flera år. Flera gånger i veckan har han behövt uppsöka sjukhus för att gå på dialys. Men tre dagar innan jul fick han en ny njure av sin lillebror.
– Nu ska jag göra allt jag inte kunnat göra tidigare, säger han.

Det blev en annorlunda jul för Kristoffer Ek, 33, från Högsbo. Tre dagar innan julafton fick han en ny njure – av sin lillebror. Så i stället för att vara hemma med sin fru blev det firande på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

– Jag hade tagit med mig lite julpynt för att få mer stämning och så hade jag paketöppning med min fru och min pappa på videolänk. Min mamma och bror var med på sjukhuset. Många säger att njuren var som min brors julklapp till mig och det får jag väl gå med på.

Kristoffer Ek har till följd av en medfödd sjukdom haft problem med njurarna sedan elvaårsåldern och sedan 2015 har han varit sjukskriven och gått i dialys.

– Det är inget man vill göra men om man inte gör det så dör man. Att sitta i dialys gör inte ont, men den sista timmen brukade jag få huvudvärk och känna mig tung i kroppen. Vissa blir väldigt illamående.

Läs hela artikeln i GP

Anders väntar på ny njure från sin fru

För 28 år sedan upptäckte Anders att han blev tröttare och tröttare för varje dag som gick och fick högt blodtryck. Och man undersökte honom hos läkare som konstaterade att njurfunktionen var nedsatt.

– Man mätte kreatininet och det blev lite sämre för varje år som gick fram till transplantationen, säger Anders.

Han fick en njure av en avliden person som Anders inte vet någonting om. Men är väldigt tacksam för hans eller hennes anhöriga som tillät organdonationen.

Läs hela artikeln på Sveriges Radio

 

Två års kö till njurtransplantation – Lotta fick njure av svägerskan

Lotta Anner från Upphärad fick sitt liv tillbaka efter att ha varit svårt sjuk i närmare femton år. Diagnosen njursvikt fick hon för fem år sedan.

– Jag blev pigg med en gång. Det är helt enkelt fantastiskt, säger Lotta Anner.

Per Lindner är verksamhetschef vid Transplantationscentrum i Göteborg. Han berättar att väntekön för njurtransplantation är två år lång. Det organ som patienter får vänta längst på i Sverige.

– Det genomförs runt 200 njurtransplantationer varje år, men bara ett par stycken av dessa kommer från levande donatorer, säger Per Lindner som är verksamhetschef vid Transplantationscentrum i Göteborg.

Många kan tänka sig att donera organ efter sin död, men det går även att dela med sig av vissa organ som man klarar sig utan, som till exempel en av njurarna.

Läs hela artikeln på Sveriges Radio

P4: Gunilla gav en njure till sin son

Just nu står 803 personer på en väntelista för att få organ. Hittills i år har elva personer dött från väntelistan och det råder alltså en brist på organ.

Henrik hade alltid varit en pigg och aktiv idrottskille, men under hösten 2013 bröt symtom ut som visade att han var sjuk.

– Han var trött, orkade inte träna som han brukade och mådde illa på morgonen och kräktes. Någonstans började man känna att det är något som inte står rätt till här, säger Gunilla Eklund.

– När det konstaterades att han hade problem med sina njurar, fick vi egentligen direkt veta att han kommer att bli sämre allt efter att åren går och han kommer behöva en njure. Det fick vi reda på ganska tidigt när han fick sin diagnos.

Gunilla Eklund blev donator och donerade en av sina njurar till Henrik under hösten 2015.

Läs hela artikeln på Sveriges Radio

Ny medicin kan hejda njursjukdom

Det framgår av en europeisk studie, ledd från Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet, som publiceras i den ledande medicintidskriften The Lancet.

– Våra resultat verkar mycket lovande, men det behövs större studier som pågår under längre tid innan vi vet om denna nya behandlingsform på lång sikt sänker behovet av dialysbehandling och njurtransplantationer i denna patientgrupp, säger professor Bengt Fellström vid Akademiska sjukhusets njurmedicinska avdelning.

Läs hela artikeln i UNT

Sida 1 av 712345...Sista »