“Kidney donors live longer than the general population”.
Professor Ingela Fehrman-Ekholm

Sverige är ett av de bästa länderna i världen när det kommer till levande donation. Donationer från levande donatorer handlar nästan alltid om en njure. Av de transplantationer som genomförs varje år är det ca 40 % som transplanteras tack vare en levande givare.

Idag är det medicinskt fullt möjligt att transplantera organ utan att den levande donatorn utsätts för några större risker. Donatorn klarar sig till exempel med bara en njure, genom att den kvarstående blir både större och ökar i sin funktion. I vissa fall kan man även levande givare donera en del av sin lever, där levern har en förmåga att delvis växa ut igen.

Risken att organen ska stötas bort minskar om mottagaren och givaren har liknande immunsystem, vilket är vanligt hos släktingar. Numera är metoderna för att klarlägga immunsystemens egenskaper så pass bra att man i förväg vet vilka chanserna är för att transplantationen ska lyckas.

Inom professionen förs idag diskussioner om vilka kriterier som behöver uppfyllas för att kunna bli en levande donator. Sjukvården vill försäkra sig om att den levande donatorn inte utsätts för några högre risker. Kriterierna ändras i takt med utvärderingar av olika resultat, som också hämtas ifrån andra länders arbeten. Några av de kriterier som diskuteras är i vilken grad man bör acceptera även donatorer som har avvikande: body mass index (BMI), ålder och hypertension (högt blodtryck).

Levande donation av njure

Innan en levande donator kan bli en aktuell görs alltid noggranna undersökningar för att ta reda på om givaren är lämpligt för en njurdonation. En levande donator måste vara myndig, helt frisk och måste därför genomgå en rad medicinska och psykosociala utredningar.

Donatorn ska vara psykiskt stabil och ha en stark önskan om att hjälpa en njursjuk, vilket också innebär att njurdonationen måste vara helt frivillig. Det får inte finnas påtryckningar från vare sig den njursjuke, andra familjemedlemmar eller sjukvårdspersonal. En njure ges som gåva och att sälja eller köpa organ för transplantationsändamål är förbjudet i svensk lag.


Vem kan bli en njurdonator?
Det har blivit allt mer vanligt att föräldrar, syskon, andra släktingar makar och ibland också goda vänner blir levande njurdonatorer. Numera är det även möjligt att acceptera donationer från andra människor som arbetskamrater och anonyma givare. 

Anonyma givare kan också bli njurdonatorer. En anonym givare är en fysiskt och psykiskt frisk person som vill donera en njure utan att genom släktskap eller på annat sätt ha en relation till någon som är njursjuk. Den anonyme givaren tar kontakt med sin närmsta transplantationsenhet där utredningar gör om lämplighet och möjlighet. Det är sedan enheten som beslutar vem som ska få ta emot den anonyma givarens njure. Den anonyme givaren kommer aldrig få veta vem som fick ta emot organet och mottagaren kommer heller aldrig att få veta vem givaren är.

 

Hur går det till att donera en njure?

Först och främst skall givaren få den information som behövs för att kunna ta beslutet att vilja donera sin njure, med möjligheten att diskutera och ventilera frågor med en kurator. Därefter kommer en grundlig hälsoundersökning att genomföras. Exempelvis görs en röntgen av hjärta och lungor för att visa att de har ett normalt utseende. EKG prov tas för att visa hjärtats elektriska aktivitet tillsammans med arbetsprov där man cyklar med gradvist motstånd för att visa givarens allmänna kondition och påvisa en eventuell kranskärlssjukdom. Även blodprover tas för att fastställa att blodgrupperna är förenliga mellan givaren och mottagaren. Ibland kan kompletterande undersökningar behöva göras om det har visat sig vara några oklarheter i de tidigare undersökningarna. Det kan exempelvis röra sig om urin och infektionsprover för att fastställa att den tilltänkte givaren och mottagaren inte utsätts för några risker. Utredningen avbryts om man hittar något som talar mot donationen.

Om allt ser ut att stämma kommer en tid att bokas på transplantationsenheten där transplantationen ska äga rum och ytterligare undersökningar kommer att äga rum. Exempelvis görs röntgen på njuren och därefter tas ställning om operationen kan genomföras. Därefter startar en planering för en operation. Det är mycket goda chanser att transplantationen från en levande givare lyckas men det är viktigt att veta att transplantationen kan misslyckas av olika anledningar

Under hela utredningsprocessen, det vill säga ända fram till operationen, finns det alltid en möjlighet att ändra sitt beslut om donationen.

Kurator på njurmottagningen informerar om de ekonomiska frågorna. Om givaren har rätt till sjuklön genom försäkringskassan får den ersättning för de arbetsdagar som går åt till undersökningar före donationen och under sjukskrivningstiden. Landstinget ska stå för ersättning som inte ersätts av sjuklön eller sjukpenning.


Fördelar med levande njurdonation

  • Transplantationen kan genomföras innan den njursjuke behöver dialysbehandling.
  • Givaren är mycket noggrant utredd, vilket innebär att mottagaren får en garanterat frisk njure med hög kvalitet.
  • Njuren börjar oftast fungera direkt vid transplantationen.
  • Transplantationen kan genomföras planerat och därmed under bättre förutsättningar.
  • Resultaten är i genomsnitt bättre än för njure ifrån en avliden donator.

Hur lång tid tar utredningen för en njurdonation?

Det tar normalt tre till fem månader att genomgå en utredning för en njurdonation. Ibland kan det ske snabbare men om det exempelvis behövs kompletteringar kan det ta ännu längre tid. Utredningen avbryts om man upptäcker något som talar emot donation. Mottagaren behöver också genomgå en utredning och ibland kan dennes hälsa, exempelvis hjärtsjukdom eller infektioner, fördröja transplantationen.