Kroppens reningsverk
Njurarna
Människor har normalt två njurar. Hos vuxna är de ungefär lika stora som en knuten hand och har en form som liknar en böna. Deras främsta uppgift är att rena blodet genom att filtrera bort olika slaggprodukter som bildas vid ämnesomsättningen och att balansera salter och vätskor i kroppen. Det är i miljontals små kärlnystan (glomeruli) som filtreringen sker. Varje dygn filtrerar våra njurar omkring 1500 liter blod, och som restprodukt bildas urin. Njurarna producerar cirka 2 liter urin per dygn och spelar även en viktig roll när det kommer till att reglera kroppens blodtryck, kalkbalans och pH-värde. Därtill är det dessutom njurarna som stimulerar benmärgen till att producera röda blodkroppar.
Orsaker till njursvikt
Njurarna har en enorm reservkapacitet och det är först när njuren har förlorat ca 90-95 procent av funktionen som en patient blir i behov av dialys eller en transplantation. En person som är på väg att bli njursjuk känner oftast inte till det i början, men de första symptomen brukar i regel vara trötthet. Andra vanliga symptom är att man kan tappa aptiten, må illa, få huvudvärk, uppleva klåda och krypningar i benen. De flesta sjukdomarna drabbar båda njurarna ungefär lika mycket och när njurarnas funktion sviktar ansamlas slaggprodukter i kroppen och man blir urinförgiftad.
Njursvikt kan vara både akut eller kronisk och kan orsakas av många olika sjukdomar som exempelvis:
- En kronisk njurinflammation.
- Njurens kärl förstörs över tid.
- Njursvikten orsakas av högt blodtryck.
- Njursvikten orsakas av upprepade och kroniska urinvägsinfektioner.
- Ärftliga sjukdomar eller medfödda missbildningar av njurarna.
- Förgiftningar, exempelvis orsakade av svampar eller kemikalier.
Då njurarna har livsavgörande uppgifter för kroppen överlever man inte utan behandling om njurarna har slutat att fungera. Det finns då två möjliga behandlingsalternativ: Dialys eller transplantation.
Dialysbehandling
Dialys innebär att blodet renas på konstgjord väg. Behandlingen förekommer i två huvudformer som kallas för bloddialys och bukhinnedialys.
Bloddialys (HD)
Vid en bloddialys, som också kallas för HD – Hemodialys, renas blodet via ett filter i en speciell maskin som avskiljer överskottet av slaggprodukter, salter och vätska. Denna typ av behandling ges vanligtvis på sjukhuset och tar normalt fyra till fem timmar. Den njursjuke patienten genomgår vanligtvis den här behandlingen ca tre gånger i veckan.
Bukhinnedialys (PD)
Vid en bukhinnedialys, eller PD – peritonealdialys, fylls patientens bukhåla med omkring två liter dialysvätska via en inopererad slang, flera gånger per dygn alternativt med en nattmaskin. Genom bukhinnans blodkärl utväxlas sedan överskottet av slaggprodukter, salter och vätska från blodet till dialysvätskan och fungerar på så sätt som ett filter. Denna typ av dialysbehandling sköter patienten själv och han/hon byter dialysvätskan fyra till fem gånger per dag.
Många av de patienter som lider av njursvikt klarar sig bra under dialysen, medan andra mår sämre och behandlingen kan upplevas som obekväm och tidsödande.
Transplantation av njure
När njurarna har slutat att fungera är en transplantation av en ny njure det bästa behandlingsalternativet, eftersom det innebär att patienten inte behöver rena blodet via dialys. Vanligtvis kommer njuren från en avliden givare och i dessa fall är väntetiden på en njure lång, ca tre till fyra år. I en tredjedel av alla njurtransplantationer som sker idag doneras njuren från en levande donator. Att donera en njure medan man ännu är i livet är fullt möjligt då den andra njuren har kapacitet att rena blodet själv. Fördelarna med en levande givare är att väntetiden blir kortare, transplantationen kan planeras och risken för avstötning är mindre.
Operation
Vid en njurtransplantation placeras inte den nya njuren på samma ställe som njurarna normalt sitter på. Istället opererar man in njuren nertill i buken strax ovanför ljumsken. Njurens blodkärl ansluts först och därefter kopplas urinledaren till urinblåsan. Operationen tar vanligtvis två till tre timmar och de gamla njurarna får i de flesta fallen sitta kvar i patientens kropp efter operationen.
Resultat
Idag är resultaten efter en njurtransplantation mycket goda och de flesta patienterna kan återgå till ett helt normalt liv efter de återhämtat sig efter operation. Livskvalitén efter transplantationen förbättras också avsevärt, framför allt då patienten inte längre behöver genomgå dialys.